Friday, 23 April 2010
Mirtez Masovic, ihjälskjuten med vapen som polisen sålt via civil infiltratör - Polisledningens vapenförsäljning till gäng och regeringens mörkläggning dödar
K-falangen beväpnas av polisen via polisens infiltratörer!
Pistolen som användes vid mordet på Mirtez Masovic såldes utav polisens civila infiltratörer, och polisens infiltratörer har köpt pistolerna utav den vapenhandlare (Sven-Erik Ahlberg) ifrån Småländska Älmhult som än idag skyddas utav polismyndigheten, justitiedepartementet och åklagarmyndigheten. Nedan ser Ni bilder på dom två CZ-pistoler som bevisligen innehafts utav den dömde Amin Moyaed Abedi.
Poliserna som gjort undersökningen på vapnen har slarvat och förbisett att pistolernas serienummer har borrats bort och sedan har svetsbulor slipats ned. Alltså, serienumren har EJ slipats bort pga att numren redan var bortborrade innan slipningen gjordes. Gängningen på mordvapets pipa har spår från Ahlbergs kumpan (R. H.) som var mycket god vän med den, utav vittnet Hanna Udd, utpekade infiltratören Anders Eriksson från Dalarna.
(Polisen har misstagit sig, numren är bortborrade, därefter har hålen fyllts i med svetsmassa och svetsbulor slipats bort).
Mirtez Masovic, ihjälskjuten med vapen som polisen sålt via civil infiltratör.
23-åriga Alexandra Wikström sköts i huvudet år 2004 med revolver som Ahlberg sålt till polisens infiltratör.
Ahlbergs revolver levererades utav dottern Elisabeth Ahlberg (Osby) till polisens infiltratör Sinisa Nikolic och kumpanen Jouni Kurttio i Halmstad. Lajla Simonsen och Hanna Udd styrkte denna vapenförsäljning, samt erkände vapenhandlare Ahlberg detta under förhör den 28 februari 2002 till polis Hans Emanuelsson. Revolvern kunde ha säkrats av polis men utredningen var styrd utav Thomas Bodström och polischefer Leif Jennekvist, Ali Lindholm m.fl.
http://www.scribd.com/doc/140378119/Polisens-Vapenhandel-Corruptio-Journalist
Incest-pedofilen Sven-Eric Ahlberg som sålde vapen till gäng via polisens infiltratörer Sinisa Nikolic, Anders Eriksson, Mikael L. Peter Rätz.
På bilden ovan ser Ni Sandra Litzell och dem ansvariga för fler än 50 mord.
Sveriges högsta polischefer skapade den vapenkultur bland ungdomar som finns idag.
Thomas Bodström och polischefer som sålt vapen till gäng.
Monday, 5 April 2010
Polis Fredrik Wirén riktade sitt tjänstevapen mot kollegan Marie-Louise Löfs huvud och gjorde en blindavfyrning (2009)
Otroligt korkad polis, Fredrik Wirén, åtals för blindavfyrning mot kollegas huvud
Den 23 mars i 2009.
Ett tjänsterum på polisstationen i Nyköping. Där hotade polisassistent Fredrik Wirén Frödin sin kollega Marie-Louise Löf genom att rikta sitt tjänstevapen mot henne. Polisen ska sedan ha gjort en blindavfyrning mot hennes huvud. Nu åtalas han för olaga hot.
SVEA HOVRÄTT
Avdelning 04
Rotel 0409
DOM 2010-10-05 Stockholm
Mål nr B 9068-09
PARTER (antal tilltalade 1)
Motpart (Åklagare)
Chefsåklagaren Christer Ekelund Riksenheten för polismål Malmö
Motpart (Målsägande)
Marie-Louise Löf
c/o ombudet
Klagande (Tilltalad)
Carl Åke FREDRIK Wirén, 761013.
Brunnsgatan 21 611 32 Nyköping
Ansvarsfrågan:
Wirén har förnekat gärningen. Han har anfört att han gjorde s.k. patron ur – inte en
blindavfyrning – och att han därvid inte riktade vapnet mot Löf. Han har bestritt att
han hade uppsåt vare sig till att rikta vapnet mot henne eller till att hos henne
framkalla allvarlig fruktan för egen säkerhet till person.
Av utredningen framgår följande. Polismännen Wirén och Löf vistades under tidig eftermiddag i ett tjänsterum på polisstationen i Nyköping. I rummet vistades också polismännen David Linde och Martin Ulvenhag. Alla fyra ingick i samma arbetsgrupp; Linde var chef för gruppen. Stämningen i gruppen var uppsluppen och skämtsam; det var en tuff jargong.
Om vad som inträffade har de inblandade uppgivit i huvudsak följande.
Löf: Hon satt invid väggen på en stol vid sidan av dörren till rummet. Hon satt med ryggen mot väggen. Hon talade i telefon med sin dåvarande sambo, polismannen Henrik Hägglund. Ulvenhag stod framför henne till vänster framför ett klädskåp. Linde satt framför henne till höger vid en dator. Wiréns tjänstevapen låg nästan rakt framför henne på ett skrivbord som stod vid motsatta väggen; mellan väggarna är det 3,8 meter.
Wirén stod framför skrivbordet med ryggen mot henne. Han tog upp vapnet och hanterade det. Han vred sig mot henne; han stod med sidan mot henne. Han höll vapnet i handen. Han höll med rak arm vapnet riktat rakt mot hennes huvud; avståndet mellan vapnet och huvudet var ca en meter. Han gjorde en blindavfyrning. Därefter sänkte han armen, vände ryggen till henne och skrattade.
Hon sa ”vad fan gör du din sjuka jävel”. I telefonen frågade Hägglund ”vad händer”. Hon sa ”jag fick just ett skott i pannan”, varvid Hägglund sa ”vad fan är det du säger”. Hägglund ville veta vad som hänt, men hon avslutade samtalet. Varken Linde eller Ulvenhag kommenterade händelsen. Polismannen Henrik Lundh kom in i rummet och lämnade det efter en kort stund. Linde bestämde att dels hon och Linde, dels Ulvenhag och Wirén skulle arbeta tillsammans den aktuella dagen.
Sedan hon och Linde åkt polisbil en kort stund sa Linde att han hade en tid hos fotvården. När hon blivit ensam kontaktade hon Hägglund och berättade vad som hänt. Hon och Hägglund kontaktade sedan Linde och berättade för denne vad som hänt. Linde sa att han inte hade uppfattat något av händelseförloppet, han sa sig bara ha hört en mantelrörelse. Linde sa att han skulle ta hand om saken. Hon ringde Ulvenhag. Denne, som sa sig ha uppfattat vad som hänt, sa ”jag tyckte det var
jävligt obehagligt jag också”.
– Hon är säker på att det var en blindavfyrning; att släppa tillbaka manteln och slacka hanen ger annat ljud. – Efter händelsen har hon mått dåligt och haft kontakt med företagshälsovården.
Wirén: Han stod vid skrivbordet med ryggen mot Löf, som satt vid dörren och talade i mobiltelefon. Det var ca två meter mellan honom och Löf. Han skulle göra patron ur på vapnet som låg på skrivbordet. Han var medveten om att detta enligt föreskrifterna skulle ha gjorts i vapenrummet; han gjorde det ändå i tjänsterummet. Han tog upp vapnet, tog ur magasinet, hakade upp manteln och hanen samt tittade och kände efter i lopp och magasinsbrunn att de var tomma. Han skulle sedan
släppa tillbaka manteln och slacka hanen. Eftersom han inte ville göra det när han stod vänd mot fönstret, vände han sig mot dörren. Han höll vapnet ned mot golvet när han vände sig om. Han höll sedan vapnet med utsträckt arm och siktade mot dörrspringan i dörrens nederkant; han släppte fram manteln och slackade hanen.
Löf, som satt ca en meter från vapnet när detta skedde, sa ”nu riktade Fredrik sitt vapen mot mig”. Han reagerade inte på uttalandet utan satte sig ner och läste arbetsrelaterad information. Han borde ha reagerat på uttalandet. Såvitt han minns skrattade han inte. Löf fortsatte sitt telefonsamtal; han minns inte vad hon sa. Henrik Lundh kom in i rummet och lämnade det. Han och Ulvenhag åkte i polisbil
till Oxelösund; de talade inte om händelsen. Han blev sedan inkallad till Linde och fick höra Löfs påståenden om vad som hände. – Han hörde inte att Löf fällde de yttranden till honom och till den som hon talade med i telefon som hon påstår. Det kan ha gått honom förbi om hon kallade honom för ”din sjuka jävel”; deras jargong var sådan att det inte hade varit något exceptionellt.
Linde: Han satt vid datorn, läste information och skrev ner informationen. Han hörde ett ljud som han uppfattade kom från att en mantel på ett vapen släpptes fram, men han reagerade inte på det. Han hörde inte heller någon säga något. Han och Löf åkte iväg i polisbil ca 15 minuter. Han gick till fotvården. Han blev kontaktad av Löf och Hägglund. Löf uppgav att Wirén hade haft sitt vapen riktat mot henne och gjort en blindavfyrning. Han uppgav för Löf och Hägglund att han för sin del inte hade uppfattat att detta hade skett och att han skulle anmäla saken hos sin chef. Han kallade in Wirén till stationen och berättade vad Löf hade sagt. Wirén sa att han hade haft sitt vapen riktat mot golvet vid dörren och släppt fram manteln.
– Det är skillnad på ljuden från att manteln släpps fram och från att blindavfyrning sker.
Linde tycker att han kan skilja på detta. Han tycker däremot att det är svårt att höra skillnad på ljuden från att hanen slackas och från att blindavfyrning sker. Ulvenhag: Han stod vid klädskåpet för att byta till långkalsonger. Löf satt på stolen vid dörren och talade i mobiltelefon. Wirén stod vid skrivbordet. Ulvenhag hade ryggen mot Löf och Wirén. Han hörde ”ett klick” bakom sig. Ljudet kan ha kommit från att en mantel släpptes fram, att en hane slackades eller att en blindavfyrning gjordes; ljuden låter likadant. Det kan också ha kommit från något annat än ett vapen. Löf sa ”vad gör du din sjuka jävel” och skrattade. Ulvenhag vände sig om.
Wirén stod då vänd mot Löf. Ulvenhag såg inte vapnet i Wiréns hand. Till den Löf talade med i telefonen sa hon ”din blivande fru höll på att bli ett huvud kortare” och skrattade. Också Wirén skrattade. Till den hon talade med i telefonen sa hon sedan ”vi får prata senare”. Ulvenhag uppfattade incidenten som en skämtsamhet. Ulvenhag och Wirén åkte till Oxelösund. Löf ringde till honom och frågade vad han hade uppfattat om vad som hade hänt. Det kändes olustigt och han sa till Löf att situationen var obehaglig och tråkig. Det var inte själva händelsen som han hade upplevt som obehaglig; han hade ju inte uppfattat det som hon hade uppfattat. Han sa att det var bättre att han och Wirén kom in till stationen så att samtalet kundeföras där.
De åkte till stationen. Han fick vänta en stund. Sedan uppgav Linde att anmälan gjorts om något som hade inträffat under arbetspasset. Han talade senare med Löf per telefon, varvid Löf uppgav att Wirén hade riktat pistol mot henne. Hägglund: Han befann sig i polishuset och talade med Löf i telefon. Han hörde en blindavfyrning i telefonen. Han är helt säker på att det var en blindavfyrning och inte en mantel som släpptes fram eller en hane som slackades. Till någon i rummet sa Löf ”vad fan håller du på med din sjuka jävel”; Hägglund hörde därefter att Wirén skrattade. Till Hägglund sa hon ”jag fick just ett skott i pannan” och ”din blivande hustru höll just på att bli ett huvud kortare”; hon lät arg och skrattade inte. Han blev rädd och upprörd och sa ”jag kommer ner” men hon sa ”det är lugnt, vi tar
det i kväll”. Vid 15-tiden kontaktade hon honom; de sammanträffade. Hon berättade att Wirén hade siktat på hennes huvud och gjort en blindavfyrning. De kontaktade Linde och berättade för denne vad som hänt.
Tingsrätten behandlar inledningsvis frågan huruvida det är styrkt att Wirén med uppsåt riktade vapnet mot Löfs huvud. Eftersom vapnet var endast ca en meter från Löf när Wirén höll det med rak arm
finns enligt tingsrättens bedömning inte utrymme för att Löf kan ha fått intrycket att vapnet var riktat mot hennes huvud trots att det i själva verket var riktat mot nederkanten på dörren. Löf har gjort ett tillförlitligt intryck. Någon anledning för henne att oriktigt beskylla Wirén för att ha riktat vapnet mot hennes huvud har inte framkommit. Löfs uppgifter vinner stöd av Hägglunds uppgifter; också denne har gjort ett tillförlitligt intryck.
Hennes uppgifter vinner också stöd av Ulvenhags uppgifter om vad hon yttrade i rummet. Löfs uppgifter ska läggas till grund för bedömningen. Det är styrkt att Wirén riktade vapnet mot Löfs huvud. Utredningen medger slutsatsen att Wiréns syfte med denna omdömeslösa åtgärd inte var att hota Löf utan att skämta med henne; åtgärden måste ha vidtagits i stundens ingivelse och utan varje övervägande om det lämpliga i att skämta på detta sätt. Det är styrkt att Wirén hade uppsåt till sitt handlande.
Tingsrätten övergår till att behandla frågan huruvida det är styrkt att Wirén – när han riktade vapnet mot Löfs huvud - gjorde en blindavfyrning. Löfs uppgift om att Wirén inte släppte fram manteln utan gjorde en blindavfyrning är väl förenlig med att Wiréns syfte var att skämta med Löf. Uppgiften vinner också stöd av företagen syn på aktuellt vapen; skillnaden mellan aktuella ljud från vapnet är tillräckligt stor för att det ska vara möjligt att skilja mellan dem. Löfs uppgift vinner också visst stöd av Hägglunds uppgifter, låt vara att Hägglund hörde ljudet från vapnet i telefon och att utrymme därmed finns för att han misstog sig. Varken Linde eller Ulvenhag har sagt sig vara säker på vilket ljud de hörde. Tingsrättens slutsats av allt detta är att Löfs uppgifter ska läggas till grund för bedömningen. Det är styrkt att Wirén gjorde en blindavfyrning när han riktade vapnet mot Löfs huvud.
Av Löfs uppgifter framgår att hon blev rädd när Wirén agerade som tingsrätten nu har funnit styrkt. Wirén måste ha insett att Löf uppfattade hans agerande som ett hot. Han måste också ha insett att hotet var ägnat att hos henne framkalla allvarlig fruktan för egen säkerhet till person. Dessa omständigheter omfattas därmed av hans uppsåt.
Åtalet är styrkt; Wirén ska dömas för olaga hot.
http://www.scribd.com/doc/229257850/Polis-FREDRIK-Wiren-761013-Olaga-Hot-Marie-Louise-Lof
Den dömde brottslingen, Fredrik Wirén, har bytt efternamn till Frödin:
Förnamn: Carl Åke Fredrik
Tilltalsnamn: Fredrik
Efternamn: Åkesson, Wirén, Frödin
Gatuadress: Bagaregatan 13 lgh 1001
Postnummer: 611 31
Postort: Nyköping
Kommun: Nyköping
Födelsedatum: 1976-10-13
Född som Carl Åke Fredrik Åkesson 13/10 1976 i Sandviken (Gävleborgs län, Gästrikland).
Den som knyste ut Fredrik:
Förnamn: Lisbeth Marianne
Tilltalsnamn: Lisbeth
Efternamn: Frödin
Gatuadress: Västra Kvarngatan 24
Postnummer: 611 31
Postort: Nyköping
Kommun: Nyköping
Födelsedatum: 1943-01-05
Den 23 mars i 2009.
Ett tjänsterum på polisstationen i Nyköping. Där hotade polisassistent Fredrik Wirén Frödin sin kollega Marie-Louise Löf genom att rikta sitt tjänstevapen mot henne. Polisen ska sedan ha gjort en blindavfyrning mot hennes huvud. Nu åtalas han för olaga hot.
SVEA HOVRÄTT
Avdelning 04
Rotel 0409
DOM 2010-10-05 Stockholm
Mål nr B 9068-09
PARTER (antal tilltalade 1)
Motpart (Åklagare)
Chefsåklagaren Christer Ekelund Riksenheten för polismål Malmö
Motpart (Målsägande)
Marie-Louise Löf
c/o ombudet
Klagande (Tilltalad)
Carl Åke FREDRIK Wirén, 761013.
Brunnsgatan 21 611 32 Nyköping
Ansvarsfrågan:
Wirén har förnekat gärningen. Han har anfört att han gjorde s.k. patron ur – inte en
blindavfyrning – och att han därvid inte riktade vapnet mot Löf. Han har bestritt att
han hade uppsåt vare sig till att rikta vapnet mot henne eller till att hos henne
framkalla allvarlig fruktan för egen säkerhet till person.
Av utredningen framgår följande. Polismännen Wirén och Löf vistades under tidig eftermiddag i ett tjänsterum på polisstationen i Nyköping. I rummet vistades också polismännen David Linde och Martin Ulvenhag. Alla fyra ingick i samma arbetsgrupp; Linde var chef för gruppen. Stämningen i gruppen var uppsluppen och skämtsam; det var en tuff jargong.
Om vad som inträffade har de inblandade uppgivit i huvudsak följande.
Löf: Hon satt invid väggen på en stol vid sidan av dörren till rummet. Hon satt med ryggen mot väggen. Hon talade i telefon med sin dåvarande sambo, polismannen Henrik Hägglund. Ulvenhag stod framför henne till vänster framför ett klädskåp. Linde satt framför henne till höger vid en dator. Wiréns tjänstevapen låg nästan rakt framför henne på ett skrivbord som stod vid motsatta väggen; mellan väggarna är det 3,8 meter.
Wirén stod framför skrivbordet med ryggen mot henne. Han tog upp vapnet och hanterade det. Han vred sig mot henne; han stod med sidan mot henne. Han höll vapnet i handen. Han höll med rak arm vapnet riktat rakt mot hennes huvud; avståndet mellan vapnet och huvudet var ca en meter. Han gjorde en blindavfyrning. Därefter sänkte han armen, vände ryggen till henne och skrattade.
Hon sa ”vad fan gör du din sjuka jävel”. I telefonen frågade Hägglund ”vad händer”. Hon sa ”jag fick just ett skott i pannan”, varvid Hägglund sa ”vad fan är det du säger”. Hägglund ville veta vad som hänt, men hon avslutade samtalet. Varken Linde eller Ulvenhag kommenterade händelsen. Polismannen Henrik Lundh kom in i rummet och lämnade det efter en kort stund. Linde bestämde att dels hon och Linde, dels Ulvenhag och Wirén skulle arbeta tillsammans den aktuella dagen.
Sedan hon och Linde åkt polisbil en kort stund sa Linde att han hade en tid hos fotvården. När hon blivit ensam kontaktade hon Hägglund och berättade vad som hänt. Hon och Hägglund kontaktade sedan Linde och berättade för denne vad som hänt. Linde sa att han inte hade uppfattat något av händelseförloppet, han sa sig bara ha hört en mantelrörelse. Linde sa att han skulle ta hand om saken. Hon ringde Ulvenhag. Denne, som sa sig ha uppfattat vad som hänt, sa ”jag tyckte det var
jävligt obehagligt jag också”.
– Hon är säker på att det var en blindavfyrning; att släppa tillbaka manteln och slacka hanen ger annat ljud. – Efter händelsen har hon mått dåligt och haft kontakt med företagshälsovården.
Wirén: Han stod vid skrivbordet med ryggen mot Löf, som satt vid dörren och talade i mobiltelefon. Det var ca två meter mellan honom och Löf. Han skulle göra patron ur på vapnet som låg på skrivbordet. Han var medveten om att detta enligt föreskrifterna skulle ha gjorts i vapenrummet; han gjorde det ändå i tjänsterummet. Han tog upp vapnet, tog ur magasinet, hakade upp manteln och hanen samt tittade och kände efter i lopp och magasinsbrunn att de var tomma. Han skulle sedan
släppa tillbaka manteln och slacka hanen. Eftersom han inte ville göra det när han stod vänd mot fönstret, vände han sig mot dörren. Han höll vapnet ned mot golvet när han vände sig om. Han höll sedan vapnet med utsträckt arm och siktade mot dörrspringan i dörrens nederkant; han släppte fram manteln och slackade hanen.
Löf, som satt ca en meter från vapnet när detta skedde, sa ”nu riktade Fredrik sitt vapen mot mig”. Han reagerade inte på uttalandet utan satte sig ner och läste arbetsrelaterad information. Han borde ha reagerat på uttalandet. Såvitt han minns skrattade han inte. Löf fortsatte sitt telefonsamtal; han minns inte vad hon sa. Henrik Lundh kom in i rummet och lämnade det. Han och Ulvenhag åkte i polisbil
till Oxelösund; de talade inte om händelsen. Han blev sedan inkallad till Linde och fick höra Löfs påståenden om vad som hände. – Han hörde inte att Löf fällde de yttranden till honom och till den som hon talade med i telefon som hon påstår. Det kan ha gått honom förbi om hon kallade honom för ”din sjuka jävel”; deras jargong var sådan att det inte hade varit något exceptionellt.
![]() |
| Henrik Lundh |
Linde: Han satt vid datorn, läste information och skrev ner informationen. Han hörde ett ljud som han uppfattade kom från att en mantel på ett vapen släpptes fram, men han reagerade inte på det. Han hörde inte heller någon säga något. Han och Löf åkte iväg i polisbil ca 15 minuter. Han gick till fotvården. Han blev kontaktad av Löf och Hägglund. Löf uppgav att Wirén hade haft sitt vapen riktat mot henne och gjort en blindavfyrning. Han uppgav för Löf och Hägglund att han för sin del inte hade uppfattat att detta hade skett och att han skulle anmäla saken hos sin chef. Han kallade in Wirén till stationen och berättade vad Löf hade sagt. Wirén sa att han hade haft sitt vapen riktat mot golvet vid dörren och släppt fram manteln.
![]() |
| David Lindhe |
– Det är skillnad på ljuden från att manteln släpps fram och från att blindavfyrning sker.
Linde tycker att han kan skilja på detta. Han tycker däremot att det är svårt att höra skillnad på ljuden från att hanen slackas och från att blindavfyrning sker. Ulvenhag: Han stod vid klädskåpet för att byta till långkalsonger. Löf satt på stolen vid dörren och talade i mobiltelefon. Wirén stod vid skrivbordet. Ulvenhag hade ryggen mot Löf och Wirén. Han hörde ”ett klick” bakom sig. Ljudet kan ha kommit från att en mantel släpptes fram, att en hane slackades eller att en blindavfyrning gjordes; ljuden låter likadant. Det kan också ha kommit från något annat än ett vapen. Löf sa ”vad gör du din sjuka jävel” och skrattade. Ulvenhag vände sig om.
Wirén stod då vänd mot Löf. Ulvenhag såg inte vapnet i Wiréns hand. Till den Löf talade med i telefonen sa hon ”din blivande fru höll på att bli ett huvud kortare” och skrattade. Också Wirén skrattade. Till den hon talade med i telefonen sa hon sedan ”vi får prata senare”. Ulvenhag uppfattade incidenten som en skämtsamhet. Ulvenhag och Wirén åkte till Oxelösund. Löf ringde till honom och frågade vad han hade uppfattat om vad som hade hänt. Det kändes olustigt och han sa till Löf att situationen var obehaglig och tråkig. Det var inte själva händelsen som han hade upplevt som obehaglig; han hade ju inte uppfattat det som hon hade uppfattat. Han sa att det var bättre att han och Wirén kom in till stationen så att samtalet kundeföras där.
De åkte till stationen. Han fick vänta en stund. Sedan uppgav Linde att anmälan gjorts om något som hade inträffat under arbetspasset. Han talade senare med Löf per telefon, varvid Löf uppgav att Wirén hade riktat pistol mot henne. Hägglund: Han befann sig i polishuset och talade med Löf i telefon. Han hörde en blindavfyrning i telefonen. Han är helt säker på att det var en blindavfyrning och inte en mantel som släpptes fram eller en hane som slackades. Till någon i rummet sa Löf ”vad fan håller du på med din sjuka jävel”; Hägglund hörde därefter att Wirén skrattade. Till Hägglund sa hon ”jag fick just ett skott i pannan” och ”din blivande hustru höll just på att bli ett huvud kortare”; hon lät arg och skrattade inte. Han blev rädd och upprörd och sa ”jag kommer ner” men hon sa ”det är lugnt, vi tar
det i kväll”. Vid 15-tiden kontaktade hon honom; de sammanträffade. Hon berättade att Wirén hade siktat på hennes huvud och gjort en blindavfyrning. De kontaktade Linde och berättade för denne vad som hänt.
Tingsrätten behandlar inledningsvis frågan huruvida det är styrkt att Wirén med uppsåt riktade vapnet mot Löfs huvud. Eftersom vapnet var endast ca en meter från Löf när Wirén höll det med rak arm
finns enligt tingsrättens bedömning inte utrymme för att Löf kan ha fått intrycket att vapnet var riktat mot hennes huvud trots att det i själva verket var riktat mot nederkanten på dörren. Löf har gjort ett tillförlitligt intryck. Någon anledning för henne att oriktigt beskylla Wirén för att ha riktat vapnet mot hennes huvud har inte framkommit. Löfs uppgifter vinner stöd av Hägglunds uppgifter; också denne har gjort ett tillförlitligt intryck.
Hennes uppgifter vinner också stöd av Ulvenhags uppgifter om vad hon yttrade i rummet. Löfs uppgifter ska läggas till grund för bedömningen. Det är styrkt att Wirén riktade vapnet mot Löfs huvud. Utredningen medger slutsatsen att Wiréns syfte med denna omdömeslösa åtgärd inte var att hota Löf utan att skämta med henne; åtgärden måste ha vidtagits i stundens ingivelse och utan varje övervägande om det lämpliga i att skämta på detta sätt. Det är styrkt att Wirén hade uppsåt till sitt handlande.
Tingsrätten övergår till att behandla frågan huruvida det är styrkt att Wirén – när han riktade vapnet mot Löfs huvud - gjorde en blindavfyrning. Löfs uppgift om att Wirén inte släppte fram manteln utan gjorde en blindavfyrning är väl förenlig med att Wiréns syfte var att skämta med Löf. Uppgiften vinner också stöd av företagen syn på aktuellt vapen; skillnaden mellan aktuella ljud från vapnet är tillräckligt stor för att det ska vara möjligt att skilja mellan dem. Löfs uppgift vinner också visst stöd av Hägglunds uppgifter, låt vara att Hägglund hörde ljudet från vapnet i telefon och att utrymme därmed finns för att han misstog sig. Varken Linde eller Ulvenhag har sagt sig vara säker på vilket ljud de hörde. Tingsrättens slutsats av allt detta är att Löfs uppgifter ska läggas till grund för bedömningen. Det är styrkt att Wirén gjorde en blindavfyrning när han riktade vapnet mot Löfs huvud.
Av Löfs uppgifter framgår att hon blev rädd när Wirén agerade som tingsrätten nu har funnit styrkt. Wirén måste ha insett att Löf uppfattade hans agerande som ett hot. Han måste också ha insett att hotet var ägnat att hos henne framkalla allvarlig fruktan för egen säkerhet till person. Dessa omständigheter omfattas därmed av hans uppsåt.
Åtalet är styrkt; Wirén ska dömas för olaga hot.
http://www.scribd.com/doc/229257850/Polis-FREDRIK-Wiren-761013-Olaga-Hot-Marie-Louise-Lof
Den dömde brottslingen, Fredrik Wirén, har bytt efternamn till Frödin:
Förnamn: Carl Åke Fredrik
Tilltalsnamn: Fredrik
Efternamn: Åkesson, Wirén, Frödin
Gatuadress: Bagaregatan 13 lgh 1001
Postnummer: 611 31
Postort: Nyköping
Kommun: Nyköping
Födelsedatum: 1976-10-13
Född som Carl Åke Fredrik Åkesson 13/10 1976 i Sandviken (Gävleborgs län, Gästrikland).
![]() |
| Fredrik Wirén Frödin |
Den som knyste ut Fredrik:
Förnamn: Lisbeth Marianne
Tilltalsnamn: Lisbeth
Efternamn: Frödin
Gatuadress: Västra Kvarngatan 24
Postnummer: 611 31
Postort: Nyköping
Kommun: Nyköping
Födelsedatum: 1943-01-05
![]() |
| Lisbeth Frödin |
Thursday, 1 April 2010
Världens mest anmälda poliser infiltrerar FN - Ann-Marie Orler korrumperar världen
Världens mest anmälda polis blir FN-chef!
Skämten avlöser varandra inom polismyndigheten och går nu även utanför gränserna. Kapten klänning (Göran Lindberg) kämpade för polis-kvinnans rätt att inte bli tafsad på utav kåta kollegor. Linberg avslöjades som hallick och sexköpare.
Ann-Marie Orler är polis och ny chef över FN:s poliskår. Sveriges kriminella regering vet hur dom skall korrumpera både EU och FN. Sveriges poliser är världens (per capita) mest anmälda polis. Och, det är inte pga att det råder ”demokrati” i Sverige utan polisen här är en kriminell organisation, punkt!
Varför skickades inte Göran Lindberg till FN?
Polis Ann-Marie Orler hjälper fascist-pedofilerna i Sveriges regering att mörka sina brott.
Förnamn: Karin Ann-Marie
Tilltalsnamn: Ann-Marie
Efternamn: Orler
Gatuadress: Selångergränd 5
Postnummer: 162 53
Postort: Vällingby
Kommun: Stockholm
Församling: Vällingby
Födelsedatum: 1961-06-30
Förnamn: Jorma Ensio
Tilltalsnamn: Jorma
Efternamn: Orler
Gatuadress: Selångergränd 5
Postnummer: 162 53
Postort: Vällingby
Kommun: Stockholm
Församling: Vällingby
Födelsedatum: 1951-03-14
Monday, 1 March 2010
Grovt kriminell polis Richard Andersson (1976-10-07) misshandlade två tjejer och slog sönder rutor
Grovt kriminell polis Richard Andersson (1976-10-07) misshandlade två tjejer och slog sönder rutor
De överfölls på stan - av en full polis
MALMÖ. De två väninnorna Emma Los och Emma Mortensen attackerades och misshandlades av stupfull polisman Richard Andersson när de var på väg hem från krogen. - Han borde inte få jobba som polis, säger tjejerna. Nu åtalas en polisassistenten Richard Andersson född 1976 för överfallet. Han misstänks för misshandel och ofredande.
Polismannen Richard Andersson var på väg hem från en mycket blöt kväll. Polis Andersson gör själv bedömningen att han druckit cirka 45 centiliter starksprit. Han var i sällskap med en kollega. Tjejerna hade varit ute och firat att Emma Los fått barn. På Baltzarsgatan i centrala Malmö satte sig Emma Los på en bänk.
- Plötsligt kom en man rakt mot mig och skrek: "Upp med händerna - jag är polis." - Han formade händerna till en pistol och sa pang. - Jag tror jag skrattade åt honom. Jag fattade ingenting. Men när han sa åt mig att resa mig upp gjorde jag det.
"Han slog mig i ansiktet"
- Då tog han ett polisgrepp om armen och kastade ned mig på bänken. Sen bände han upp mitt ena ben på ryggen. Det gjorde mycket ont, berättar Emma Los. Emma Mortensen stod bredvid och talade i mobilen. Hon gick fram till bänken. - Han visade sin polisbricka och sa att han var polis. Han var full som ett svin, säger Emma Mortensen. - Sen slog han till mig rakt i ansiktet. Då ringde jag polisen.
Poliskollegan kissade
30-åringens kollega som var med på krogrundan berättar i utredningen att han urinerade bakom ett växtarrangemang på Baltzarsgatan och därför inte såg allt som hände. Men han hörde 30-åringen skrika och ringde polisens ledningscentral och förklarade att en kollega "flippat ut". En polisbil kom och hämtade den berusade brottslingen Richard Andersson. Han somnade i polisbilen där han också tappade sin polisbricka. En annan patrull tog upp anmälan av tjejerna. Under utredningen har den 30-årige polismannen Richard Andersson förklarat att han inte minns något av händelsen. Hans egen teori är att någon lagt droger i hans drinkar. Men när prover togs dagen efter hittades inga spår av detta.
Inte första fylleskandalen
Polisassistenten Richard Andersson dömdes 2005 för skadegörelse när han stupfull slog sönder ett par fönsterrutor. 30-åringen som då gick polisutbildningen mindes inget av denna händelse heller. Kvällstidningen en sökte i går polisassistenten Richard Andersson för en kommentar till överfallet på tjejerna i Malmö. - Jag har inte tid nu. Jag jobbar med ett bankrån.
Publicerat 28 aug 2008
Polismannen om överfallet: Jag blev drogad
MALMÖ. Polisassistenten Richard Andersson född 1976 misstänks i fyllan ha misshandlat två tjejer. Han berättar nu om den olycksaliga natten och attacken mot tjejerna. - Jag vet inte vad som hände den där kvällen. Jag blev drogad på krogen, säger polismannen. I förrgår jagade polisassistenten Richard Andersson bankrånare i Arlöv. I går placerades han i "inre tjänst" i avvaktan på rättegången. Enligt Malmös polismästare Ulf Sempert var ett självklart beslut sedan saken gått till åtal. - Det är en förtroendefråga, säger Ulf Sempert som själv fått bötesföreläggande för brott i tjänst.
- Allmänheten ska ha fult förtroende för de poliser som är ute i yttre tjänst.
"Jag flippade ut totalt"
Polisassistenten Richard Andersson berättar nu om natten i januari då han attackera de två tjejerna Emma Los och Emma Mortensen på Baltzarsgatan i centrala Malmö. - Vi kände oss berusade och var på väg hem, säger polisassistenten. - Sen har jag plötsligt flippat ut totalt. - Jag är en stabil människa och det som hände är helt verklighetsfrämmande för mig. - Jag har aldrig visat något aggressivt beteende tidigare. Polismannen har i förhör sagt att han inte minns något. Men Emma Los och Emma Mortensen har berättat.
"Upp med händerna jag är polis"
Polisassistenten Richard Andersson rusade plötsligt fram mot tjejerna. Han formade händerna som en pistol och ropade "pang, pang, upp med händerna jag är polis". Han viftade med sin polislegitimation, kopplade ett grep på Emma Los och bröt ned henne på en bänk så att hon skadade knät. Emma Mortensen som fick ett slag rakt i ansiktet larmade polis. Och snart kom en patrull och tog hand om sin kraftigt berusade kollega.
Tänker på offren
- Min bestämda uppfattning är att jag blivit drogad med GHB på krogen, säger polisassistenten Richard Andersson.
- Jag var helt borta och har ingen aning om vad som har hänt. Han har funderat på att ta kontakt med tjejerna för att be om ursäkt. Men har inte vågat av rädsla för att det skulle kunna uppfattas som om han försökte påverka rättsprocessen.
- Men mina tankar går till tjejerna. Jag har tänkt mycket på dem, säger polisassistenten Richard Andersson.
Publicerat 29 aug 2008
OFFER FÖR EN STUPFULL POLISMAN. Polisassistenten Richard Andersson som misshandlade och ofredade väninnorna Emma Los och Emma Mortensen får behålla jobbet. Foto: Ulf Ryd/Lasse Svensson
Polisen misshandlade kvinnor - får behålla jobbet
MALMÖ. Den stupfulle polismannen Richard Andersson misshandlade väninnorna Emma Los och Emma Mortensen. Trots att han även dömts för skadegörelse vid en tidigare fylla får han behålla jobbet. - Jag är en lämpligare polis i dag, säger Richard Andersson.
Attacken mot Emma Los och Emma Mortensen skedde helt oprovocerat. De två väninnorna hade varit ute i Malmö och firat att Emma Los precis fått barn. På Baltzarsgatan korsade deras vägar med polisassistenten som kraftigt berusad var på väg hem efter en blöt krogkväll.
Smärtsamt grepp
Enligt väninnorna skrek han att han var polis och beordrade dem att sträcka upp händerna. Han tog sedan ett smärtsamt polisgrepp på Emma Los. När Emma Mortensen gick fram för att hjälpa sin väninna tog han fram sin polisbricka. - Han slog sedan till mig i ansiktet. Under utredningen kom det fram att polisassistenten Richard Andersson redan 2005 dömts för skadegörelse. Under polisutbildningen i Växjö krossade han två fönsterrutor efter en krogkväll.
Räddningsplankan
I tingsrätten dömdes den i dag 32-årige polismannen Richard Andersson för misshandel och ofredande av kvinnorna. Hovrätten mildrade brottsrubriceringen till ringa misshandel. Det blev polismannens räddningsplanka. Rikspolisstyrelsens ansvarsnämnd har nu avskrivit ärendet. - Om han dömts för misshandel i kombination med det han tidigare gjort hade han blivit avskedad, säger Mårten Unbeck, chefsjurist vid Skånepolisen. Emma Los och Emma Mortensen tycker det är upprörande att polisassistenten får behålla jobbet.
"Ingen rättvisa"
- Men jag är inte förvånad. Det är så det är i samhället. Det finns ingen rättvisa, säger Emma Los.
- Det är inte bra att det finns sådana poliser. Man vet ju inte om det kan hända igen, säger Emma Mortensen.
Polisassistenten Richard Andersson säger att han är en annan människa i dag. Han går i terapi för sina alkoholproblem och deltar regelbundet i AA-möten.
- Jag har varit nykter sedan den kvällen, säger polis Richard Andersson.
Publicerat 23 feb 2010
Dom B 725-08, 2008-11-17, meddelad i Malmö
Tilltalad
RICHARD Lennart Andersson, 761007
Branteviksgatan 8 C lgh 1101 Malmö
DOMSLUT
Begångna brott
1. Misshandel
2. Ofredande
Påföljd m.m.
Villkorlig dom
Dagsböter 100 å 80 kr
B 725-08 - Polis Richard Andersson 1976-10-07 Malmö - Kvinnomisshandel.pdf
Polis Richard Andersson 19761007 - Kvinnomisshandlare - Malmö.pdf
http://www.scribd.com/doc/217985251/Polis-Richard-Andersson-19761007-Kvinnomisshandel
http://www.scribd.com/doc/217985203/B-725-08-Polis-Richard-Andersson-1976-1
Förnamn: Richard Lennart
Tilltalsnamn: Richard
Efternamn: Andersson
Gatuadress: Branteviksgatan 8 C lgh 1101
Postnummer: 214 41
Postort: Malmö
Kommun: Malmö
Födelsedatum: 1976-10-07
Född 7/10 1976 i Kulladal (Malmöhus län, Skåne).
--------------
Fadern:
Förnamn: Bengt Sture Lennart
Efternamn: Andersson
Gatuadress: Hyacintgatan 23 lgh 1102
Postnummer: 215 26
Postort: Malmö
Kommun: Malmö
Födelsedatum: 1954-05-31
Född 31/5 1954 i Malmö Sankt Pauli (Malmöhus län, Skåne).
--------------
Modern:
Förnamn: Gun Christel
Efternamn: Håkansson
Gatuadress: Hyacintgatan 23 lgh 1102
Postnummer: 215 26
Postort: Malmö
Kommun: Malmö
Födelsedatum: 1957-11-28
1957-11-28
Född 28/11 1957 i Möllevången (Malmöhus län, Skåne).
Thursday, 31 December 2009
Krimnell polis Roger Hammarström från Örebro slog 17-årig cyklist - Ljög i förhör och under ed i domstol
Feg och kriminell polis Roger Hammarström från Örebro misshandlar 17-åring för att denne inte löd brottslingens order att stanna med sin cykel
Polis örfilade ung cyklist
Publicerat: torsdag 28 januari 2010 , Nyheter P4 Örebro
En polis i Örebro gav en 17-årig cyklist en örfil när han inte stannade på polisens uppmaning. Det har tingsrätten kommit fram till.
Polisen döms för tjänstefel och ska betala 60 dagsböter, skriver Nerikes Allehanda.Skärpt straff för örfilande polis
Göta hovrätt dömer en Örebropolis för ringa misshandel vid ett ingripande mot en 17-årig cyklist.
- NA 22/12 2009:Polisman riskerar sparken - misstänks ha delat ur örfil
- NA 27/1:Polis dömd för örfil
Han döms till 25 000 i böter, istället för 13 800 i tingsrätten, och rubriceringen tjänstefel ändras till ringa misshandel.
17-åringen cyklade i centrala Örebro och polisen gjorde försök att stoppa honom eftersom hans framfart ansågs vara ett brott mot trafikreglerna. Cyklisten stannade inte. Han har sagt att han hade väldigt bråttom för att möta en person vid tåget och att han ropade förlåt när han inte stannade och fortsatte mot Södra station. Dit kom också polisen och delade meningar finns om vad som sedan hände.
Vittne styrker örfil
Polismannen har sagt att cyklisten körde omkull, reste sig och flydde men att han kopplade ett grepp och började leda honom därifrån. Samtidigt kom larm på polisradion och polismannen har sagt att han då släppte 17-åringen och valde att åka på larmet. Hovrätten anser inte att situationen var sådan att polisen hade rätt att använda våld och konstaterar att han utdelade örfilen utan att ha utsatts för våld av motparten. Göta hovrätt konstaterar att vittnens berättelse styrker att 17-åringen utsatts för örfilen.
Tjänstefel eller misshandel
Tingsrättens dom hade överklagats av vice chefsåklagare Bengt Landahl på Riksenheten för polismål. Han ansåg det märkligt att tingsrätten förde ett resonemang om misshandel i domen men dömde för tjänstefel.
Göta hovrätt skriver att det är utrett att polisen utdelat en örfil mot 17-åringens kind och att han därför ska dömas för ringa misshandel. Ringa därför att det handlat om ett lindrigt våld och en övergående smärta.
Hovrätten anser att påföljden ska bli ett kraftigt bötesstraff, 25 000 kronor.
I och med att polisen dömdes för ringa misshandel får han behålla jobbet.
Rikspolisstyrelsens personalansvarsnämnd har tidigare beslutat att om han dömdes för misshandel skulle han förlorat jobbet. Hans försvarsadvokat Christer Jonsson säger att hans klient i första hand ville blir helt frikänd. Men positivt är ändå att utgången inte påverkar hans anställning.
ÖREBRO TINGSRÄTT
Rotel 5
Mål nr B 4031-09
Dom 2010-01-27
Tilltalad
Riksenheten för polismål, Göteborg
Mats Olov ROGER Hammarström, 670605
Åkerby Säteri 705 93 Örebro
Begångna brott
Tjänstefel
Lagrum
20 kap 1 § 1 st brottsbalken
Påföljd m.m.
Dagsböter 60 å 230 kr
DOMSKÄL
Filip Sjöö har hörts som målsägande och därvid uppgivit bl.a. följande. Allt började med att han på kvällen den 3 juli 2009 cyklade till centralstationen i Örebro för att träffa en flicka. När hon inte var med på det aktuella tåget blev han naturligtvis fundersam och befarade att hon kanske hade gått av på stationen Örebro södra. Han hoppade därför på sin cykel och cyklade dit så fort han kunde. Han cyklade över bussparkeringen vid centralstationen för att så snabbt som möjligt hitta en cykelväg till stationen. Det är möjligt att han i sin brådska vid ett tillfälle körde mot rött ljus. Plötsligt upptäckte han två polisbilar. En av polisbilarna bromsade in. Polismannen som körde – Roger Hammarström – skrek till honom att stanna. Eftersom han hade bråttom ropade han ”förlåt” till Roger Hammarström och cyklade vidare. Roger Hammarström körde efter honom hela tiden i sin polisbil. Givetvis blev han rädd. När han kom fram till Södra Station var hans avsikt att ställa cykeln i ett cykelställ, men av någon anledning sladdade cykeln till i gruset och han körde omkull. Han kom snabbt på benen och tänkte springa sin väg, men ångrade sig. Han vände om och gick tillbaka mot polismannen, som samtidigt hade stigit ut ur polisbilen. Polismannen gick fram till honom och gav honom utan anledning en örfil på ena kinden. Polismannen utdelade slaget med öppen hand. Det var ett hårt slag och det gjorde ont. Han fick en rodnad på kinden. Han kommer inte ihåg på vilken kind han fick slaget. Han minns att han ramlade omkull, men han vet inte om det var av slaget han gjorde det. Omedelbart därefter kopplade polismannen ett smärtande grepp om hans ena arm. Han var aldrig näsvis mot polismannen. I samma ögonblick kom några personer springande. De var upprörda över polismannens beteende. De frågade polismannen vad han gjorde. Till slut blev polismannen så pressad av frågorna att han åkte därifrån. Ett av vittnena ville anmäla polismannen trots att han själv inte ville göra det. Ej heller tyckte han att det fanns skäl att ringa efter en ambulans. Vittnets fru skjutsade senare honom till sjukhuset.
http://www.scribd.com/doc/179530600/Polis-Roger-Hammarstrom-Dom-Misshandel-pdf
Tydligen gillar polis Roger Hammarnström våld mot försvarslösa människor.
Veterinär Mia Hammarström. Fru till polis Roger Hammarström.
Tuesday, 10 November 2009
Överåklagare Birgitta Fernqvist och polis Christer Jerlebo förhör brottsmisstänkt åklagare Christer Johansson i Växjö ang. utredningen kring Växjö vapenhärva (Grimslövshärvan)
Överåklagare Birgitta Fernqvist och polis Christer Jerlebo förhör brottsmisstänkt åklagare Christer Johansson i Växjö ang. utredningen kring Växjö vapenhärva (Grimslövshärvan)
Göteborgspolisen skickade förfalskade förhör till Corruptio idag!
2009-11-11. Förundersökningsmaterialet rör bl.a. Sinisa Nikolic. Den 27 maj 2004 förhörs Växjös chefsåklagare Christer Johansson utav Gbg:s vice chefsåklagare Birgitta Fernqvist, som misstänkt för grova brott under utredningen utav Växjö vapenhärva. Detta material hade Corruptio tillgång till 2005, och då var det komplett. Pga att Corruptio, hösten 2005, lånat ut materialet till jurist D.N., vilken fick otrevligt besök utav polis från Umeå, så försvann just dom sidor som än idag är försvunna. På dessa sidor kunde läsas väldigt bryska ord mot chefsåklagare Johansson från både vice överåklagare Fernqvist och den polis Christer Jerlebo som Fernqvist hade med sig från Göteborg.
Alltså, poliser har tagit sin in i Göteborgspolisens arkivavdelning och förfalskat FUP K-185950-03 på samma tillvägagångssätt som Umeå-polisen gjorde då samma FUP fanns hos jurist i Ljungby. Nedan kan Ni läsa urval från detta FUP. SMS från jurist D.N. till Corruptio ang. Umeå-polis: +467020082XX 2005-11-10, 23:17:33 "nej inget ännu, däremot har Umeå hört av sig, vill träffas nästa vecka./DON"
Bild: Åkl. Johansson försäger sig och erkänner att han hade identiteten på Halmstadsmännen, Sinisa Nikolic och Jouni Kurttio, vilket Johansson förnekade två år tidigare i både tingsrätt och hovrätt. Tala om grovt tjänstefel vilket även resulterade i att flera personer dödades med vapen Nikolic/Kurttio köpt och sålt utan hinder.
Bild: Ahlbergs vapenbok gömdes för advokater, domstolar och allmänheten då den innehöll bevis om koppling till Thomas Möller. Enligt order från Thomas Bodström fick ingen mc-gängmedlem eller infiltratör blandas in i vapenhärvan.
Bild: Än idag döljs förhör med Hanna Udd. Växjö tingsrätt förbjöd advokat Fagrenius att tala om Hells Angels och åkl. Johansson påstod att han inget visste om Ahlbergs kontakter med Hells Angels. Rättegången kring Växjö vapenhärva var en stor teater där polis och åklagare ljög och skyddade infiltratörer.
Bild: Åkl. Johansson erkänner (försäger sig) att han fick info om att R.H. varit inblandad i vapenhärva 1997 där infiltratör Anders E. från Falun var misstänkt vapenköpare men friades. Åkl. Rudinsson fick (2003) frågan om hon informerat Johansson om just detta kring vapenhärvan 1997 och infiltratör Anders E. Rudinsson vågade inte svara, istället svarade Johansson med följande ord, "din fråga föranleder inget svar". Rudinsson och Johansson tog inte in Anders E. på förhör 2001 trots att Hanna Udd hade avslöjat Anders som vapenköpare och polisens infiltratör. Växjöpolis och åkl. Rudinsson/Johansson ljög till kollegor i Borlänge om att det inte fanns uppgifter om koppling till Dalarna. Därför är detta känsligt för dom kriminella utredarna i Växjö.
Bild: Åkl. Johansson ljuger till förhörsledare att han bad poliser Emanuelsson/Adolfsson att kontakta Borlängepolisen och berätta om att Anders E. hade köpt vapen av Ahlberg/Klasson (Hanna Udds uppgifter). Borlängepolis Leif Nykvist har till journalist Nuri Kino och till tidningen Världen Idag berättat om att han blev beljugen av Växjöpolisen.
Bild: Åkl. Johansson ljuger mer kring kontakten med Borlängepolisen.
Bild: Åkl. Johansson försöker att skylla på Hanna Udd för att Borlängepolisen inte fick uppgifter om infiltratör Anders E. av Johansson och Växjöpoliser Adolfsson/Emanuelsson, patetiskt.
https://www.scribd.com/doc/140378119/Polisens-Vapenhandel-Corruptio-journalist-avslojar-Sveriges-storsta-skandal
2 kommentarer :: Överåklagare Birgitta Fernqvist och polis Christer Jerlebo förhör brottsmisstänkt åklagare Christer Johansson i Växjö ang. utredningen kring Växjö vapenhärva (Grimslövshärvan)
Subscribe to:
Posts (Atom)





































Förnamn: Ingrid Maria
Tilltalsnamn: Maria
Efternamn: Vereide Dahlberg
Gatuadress: Winborgs Väg 37
Postnummer: 131 60
Postort: Nacka
Kommun: Nacka
Födelsedatum: 1972-05-21
Förnamn: Peter Vartan
Tilltalsnamn: Peter
Efternamn: Dahlberg
Gatuadress: Winborgs Väg 37
Postnummer: 131 60
Postort: Nacka
Kommun: Nacka
Födelsedatum: 1966-09-20
Förnamn: Jakob
Tilltalsnamn: Jakob
Efternamn: Vereide
Gatuadress: Flottbrovägen 15
Postnummer: 146 54
Postort: Tullinge
Kommun: Botkyrka
Födelsedatum: 1937-08-28
Förnamn: Ingegerd Maria
Tilltalsnamn: Ingegerd
Efternamn: Vereide
Gatuadress: Flottbrovägen 15
Postnummer: 146 54
Postort: Tullinge
Kommun: Botkyrka
Födelsedatum: 1945-03-20
Vereide-Engberg, Eva Maria, 1969-07-24. Född 24/7 1969 i Skärholmen (Stockholms stad, Södermanland). Adress: Solvägen 9, Tullinge Botkyrka.
18 januari 2013 19:10
Förnamn: Inger Birgitta
Efternamn: Fernqvist
Gatuadress: Tulpangatan 9
Postnummer: 426 68
Postort: Västra Frölunda
Kommun: Göteborg
Födelsedatum: 1943-04-27